Det går utför....
Jaa så har då nästan en hel arbetsvecka gått igen, och nu märks det så väl att våren är på väg.
Det är ljust när man åker till jobbet och det är ljust när man åker hem, och guuuuud va den här årstiden är härlig.
Tyvärr så har jag sjukt ont i min fot, jaaa jag har haft problem länge med att jag får ont under fötterna när jag motions går, så nu vart det värre än någonsin och då äntliiiigen tog jag mig i kragen och ringde sjukhuset.
-Jaaa ni vet hur sjukvården är ,man ska ju i princip vara döende innan dom ens lyfter ett finger.Så det var inte utan att jag hade harklat upp mig när jag slog numret....
Och döm om min förvåning när hon som tog i mot mitt samtal var både trevlig,förstående och tyckte verkligen inte att det lät bra,och gav mig sonika en läkar tid direkt.
-Hmmmm sån service är man ju knappast van vid vad gäller landstinget, så jag ska ärligt erkänna att jag nog stog där som en dumstrut när hon lagt på och funderade "hur gick det där till".
Nåja nu ska jag få min fot undersökt och det ska bli bra att få klarhet i vad felet är, vad det är som gör så satans ont i foten.
I bästa fall kanske jag bara kan uppsöka Löparlabbet sen och få ett par riktigt bra ilägg i mina skor,men tyvärr så tror jag det är något i foten som inte ska vara där.
Nåja nog om det...
Tänk det är väl underligt, att så fort man fyllt 40 så känns det som om allt bara rasar och felen som uppstår bara hopar sig.
Precis som på en gammal bil eller en vara med "bäst-före-datum".
-Jaaa ingenting sitter ens där det satt från början, och hela jag har ju blivit som en urtvättad gammal tröja som inte alls håller passformen längre.
Allt är liksom större och pluffsigare och det är inte mycket tid man orkar ägna framför spegeln mera.
Nu till något betydligt sötare och trevligare....
I dag har lilla Monki badat, och sötare varelse får man väl ändå leta efter *fniss*...
Uch inte så roligt precis....
Men med lite torkning känns det bättre..
Stora fönen törs vi inte utsätta henne för än, då flyger hon väl av bordet.
Så än så länge får det bli handfönen.
Nu springer hon här som ett yvigt litet penntroll och doftar vanilj.
Sååååå gudomligt söt alltså.
I morgon är det Lovisas tur.
Nu ska jag ta och gå en liten skogspromenad med hela flocken.Sen skulle gubben köpa med sig "köpmat" hem, få se vad det blir...
Kram på er alla läsare, vilka ni nu är ?
Det är ljust när man åker till jobbet och det är ljust när man åker hem, och guuuuud va den här årstiden är härlig.
Tyvärr så har jag sjukt ont i min fot, jaaa jag har haft problem länge med att jag får ont under fötterna när jag motions går, så nu vart det värre än någonsin och då äntliiiigen tog jag mig i kragen och ringde sjukhuset.
-Jaaa ni vet hur sjukvården är ,man ska ju i princip vara döende innan dom ens lyfter ett finger.Så det var inte utan att jag hade harklat upp mig när jag slog numret....
Och döm om min förvåning när hon som tog i mot mitt samtal var både trevlig,förstående och tyckte verkligen inte att det lät bra,och gav mig sonika en läkar tid direkt.
-Hmmmm sån service är man ju knappast van vid vad gäller landstinget, så jag ska ärligt erkänna att jag nog stog där som en dumstrut när hon lagt på och funderade "hur gick det där till".
Nåja nu ska jag få min fot undersökt och det ska bli bra att få klarhet i vad felet är, vad det är som gör så satans ont i foten.
I bästa fall kanske jag bara kan uppsöka Löparlabbet sen och få ett par riktigt bra ilägg i mina skor,men tyvärr så tror jag det är något i foten som inte ska vara där.
Nåja nog om det...
Tänk det är väl underligt, att så fort man fyllt 40 så känns det som om allt bara rasar och felen som uppstår bara hopar sig.
Precis som på en gammal bil eller en vara med "bäst-före-datum".
-Jaaa ingenting sitter ens där det satt från början, och hela jag har ju blivit som en urtvättad gammal tröja som inte alls håller passformen längre.
Allt är liksom större och pluffsigare och det är inte mycket tid man orkar ägna framför spegeln mera.
Nu till något betydligt sötare och trevligare....
I dag har lilla Monki badat, och sötare varelse får man väl ändå leta efter *fniss*...
Uch inte så roligt precis....
Men med lite torkning känns det bättre..
Stora fönen törs vi inte utsätta henne för än, då flyger hon väl av bordet.
Så än så länge får det bli handfönen.
Nu springer hon här som ett yvigt litet penntroll och doftar vanilj.
Sååååå gudomligt söt alltså.
I morgon är det Lovisas tur.
Nu ska jag ta och gå en liten skogspromenad med hela flocken.Sen skulle gubben köpa med sig "köpmat" hem, få se vad det blir...
Kram på er alla läsare, vilka ni nu är ?
Kommentarer
Postat av: Christina i Taxinge~
Kram på dig själv, från en av läsarna!:-))
Postat av: Katarina
Ja men du vet väl vem jag är??? Du har väl fötterna full med hundhår det är som nålar i dom, satan vad ont det gör....Eller så måste du ha ilägg som du sa.
Trackback
